StormStyrka

texter som stärker ditt budskap

  • Öka teckenstorlek
  • Standard teckenstorlek
  • Minska teckenstorlek

Hemsidor

hem|sida s.
· ‹data.› plats på Internet för presentation av en organisations eller persons verksamhet

 

En hemsida ska vara enkel, tydlig och lätt att förstå. Jag är bra på att skriva sådana korta texter. Givetvis har jag gjort den här hemsidan själv.

Stemme Samtal har fått hjälp med formuleringarna.

Berättelser från psykiatrin. För AstraZenecas sajt Psykiatriinfo:

 

ESL

Ett självständigt liv

är ett studiematerial för människor med psykossjukdom. Schizofreni är en psykossjukdom. Delar av materialet går att använda även för personer med andra allvarliga psykiska sjukdomar, till exempel avsnittet om Tidiga tecken. Jag återkommer till det.

 

Materialet kan användas i en studiecirkel med flera deltagare. Då har deltagarna stöd av varandra. Vanligast är att ta del av materialet tillsammans med sin kontaktperson. Då blir kursen mer individuellt anpassad. I båda fallen tar man hjälp av andra personer i sin omgivning, till exempel anhöriga.

 

Mål med ESL

Målen med en ESL-kurs är stora och viktiga. Så här står det i manualen:

  • Ett friskare liv, med mindre risk för återfall och inläggning på sjukhus
  • Ett fungerande personligt stöd
  • Ett fungerande dagligt liv
  • Mindre symtom
  • Bättre kontakter med andra
  • Bättre problemlösning vid dagliga svårigheter
  • Bättre koncentration och mindre tankestörningar
  • Rikare fritid
  • En sysselsättning som är meningsfull

”Dessa mål är mycket svåra att nå. Alla människor arbetar med dem hela sitt liv. Ingen har helt uppnått målen…

Denna studiecirkel ger inte så många lösningar på dina problem. Det är inte meningen heller. Däremot visar den hur du kan hitta egna lösningar. ”

 

Hade det här nu varit första gången vi träffades, hade jag frågat vilket eller vilka mål du tycker är viktiga för dig. Du hade fått stryka under i listan. De andra i gruppen hade också fått tala om vad de tycker är viktiga mål. Det är inte alltid man tycker lika, och det behöver vi inte göra i ESL-gruppen heller.

Vi har bara en regel: Ingen får kritisera någon annan.

 

Problemlösning

Oj, jag har ju glömt att presentera mig. Så dumt av mig.

Jag heter Ina och är journalist. Innan jag blev journalist arbetade jag inom psykiatrin i 17 år. Där lärde jag mig ESL. Jag använder mig faktiskt av ESL ibland själv, när jag skall lösa problem. Det finns en jättebra modell för att lösa problem i ESL. Det är ett papper med några frågor:

 

1. Vad är problemet?

Bara att sätta sig ner och fundera på vad som egentligen är problemet är väldigt bra. Om en annan person är viktig för att lösa problemet måste jag också fundera på hur den ser på saken. Hur känner den sig? Ser den problemet på ett annat sätt än jag?

2. Lösningar

Här skriver jag ner flera sätt att lösa problemet. Ibland kan jag ta hjälp av en kompis. Hade jag gått i en ESL-grupp hade kanske någon i gruppen fått en idé som jag själv inte hade kommit på.

3. För- och nackdelar

Här funderar jag på vad som är bra och mindre bra med de olika lösningarna.

4. Välj den ”bästa” lösningen

Den som enklast löser problemet. Helt eller delvis

5. Planera för hur lösningen skall genomföras

Kanske behöver jag resurser (pengar, saker, mod). Jag funderar över vilka svårigheter jag kan stöta på. Ibland övar jag med en kompis på vad jag skall säga. I en ESL-grupp är det vanligt att man övar på varandra.

6. I ESL går man alltid igenom resultatet nästa gång man träffas. Om jag har pratat med en kompis om mitt problem vill hon givetvis veta hur det gick nästa gång vi träffas.

 

Om sårbarhet

Om vi hade gått i en studiecirkel nu hade du fått berätta lite om dig själv. Även de andra i gruppen skulle ha presenterat sej. När jag i fortsättningen använder namn och exempel har jag hämtat dem från andra som jag träffat, läst eller skrivit om på den här hemsidan.

 

Alla människor är sårbara. Det är helt normalt. Men vi tål olika mycket belastning och reagerar på olika sätt. I ESL pratar vi om när vi är sårbara, hur vi reagerar, vad vi tror att det beror på och vad som kan utlösa vår sårbarhet.

När Beas kille gjorde slut blev hon misstänksam. När någon myndighetsperson var sträng mot Harry kände han sig liten och började tala om ”a sinking feeling”, en sjunkande känsla.

 

Tidiga tecken

Den där sjunkande känslan var ett tidigt varningstecken på att Harry var på väg att bli deprimerad. Både då, och när han var på väg att bli manisk, sa han att han inte längre kunde finna glädje i att göra ingenting.

De flesta har tidiga varningstecken. Det kan vara att man får svårare att sova eller att det lättare blir bråk med andra. Calles mamma brukar börja tänka på mormors sockertång. Hon kanske skulle plocka fram den ifall utomjordingarna skulle vilja henne någonting…

I ESL försöker vi tillsammans hitta dina tidiga tecken. Vi pratar om dem i gruppen, eller individuellt. Vi gör rollspel där vi låtsas att du har känt av ett varningstecken och berättar det för mig. Du får i hemuppgift att prata med anhöriga och med din kontaktperson om det.

Tanken är att vi skall lära oss känna igen de tidiga tecknen, och fundera på vad vi kan göra när de dyker upp. För att förhindra eller mildra ett återfall.

Mediciner

Många som äter mediciner mot psykiska sjukdomar som schizofreni och bipolär sjukdom gör det för att de måste. Det är ett tvång för att inte bli inlagd. Det blir väldigt känslomässigt laddat att prata om mediciner.

I ESL försöker vi att prata om varför vi äter mediciner. Det finns både fördelar och nackdelar. Vi rollspelar om medicinerna och övar oss på att prata om dem.

Bea märkte att rösterna minskade när hon åt medicin. Calles mamma kände sig mindre rädd när hon åt tabletter. Men hon tyckte också att hon gick upp i vikt av dem. Därför övade vi på vad hon skulle säga till sin läkare nästa gång de träffades. Det blev första gången Calles mamma pratade med sin läkare om mediciner utan att bli arg!

 

Fungera i vardagen

Det finns många avsnitt i ESL. Alla grupper arbetar inte med alla avsnitt. När du gör ESL bara med din kontaktperson kan ni välja precis dom bitar du vill arbeta med.

Många personer med psykossjukdom har svårt att fungera i vardagen. Många är väldigt ensamma. Det kan bero på rädsla eller på att man har svårt att koncentrera sig och lyssna på andra. I materialet finns till exempel avsnitt som:

Svårighet att tänka, Vardagssamtal och Skaffa vänner och bekanta.

Vi kan även arbeta med Hygien och klädsel, Vara fysiskt aktiv, Sysselsättning eller Fritid.

 

Tankar och röster

När jag blir stressad får jag svårt att koncentrera mig. Jag glömmer bort vad det var jag precis skulle skriva. Istället börjar jag fundera på om jag har använt rätt ord. (Ska jag skriva ”mej” eller ”mig”?)

Sådana tankestörningar arbetar vi med i ESL. Vi kan öva med rollspel och prata om olika knep för att underlätta för oss när vi känner oss störda i tanken.

Det finns en sorts tankar som inte alla människor delar. Att Calles mamma kan prata med utomjordingar är en sådan tanke. Den är verklig för Calles mamma, men inte för dig och mig. När hon börjar prata om det drar sej andra människor undan.

Om Calles mamma och jag skulle arbeta med ESL tillsamman skulle hon få kartlägga sin tanke:

Hur ofta tänker du så? När kommer tanken? Vem säger att det är så? Är du säker på det? Hur känns det när du tänker på det? Vad vill dom? Det är en möjlighet, kan det vara på något annat sätt?

Jag skulle inte säga att hon har fel. Jag skulle vara nyfiken och fråga mer. Men jag skulle också råda Calles mamma att inte prata med alla människor om de här tankarna. Risken finns att de inte förstår, och så blir det bråk. Det har det ju blivit så många gånger förut.

Det finns forskning som visar att detta är ett effektivt sätt att arbeta med sådana här tankar. På samma sätt arbetar vi med röster. Just arbetet och sysslandet med de olika avsnitten i ESL har visat sig ha god effekt.

 

Eftersymtom

Det finns mycket mer i ESL än det jag skrivit om här. En viktig del är avsnittet om eftersymtom. Psykiatrin kallar det för negativa symtom, en del kallar det för slöhet - men det är det inte!

När man mår dåligt är det svårt att vara aktiv. Det kan vara svårt att känna glädje, eller att känna någonting alls. Det kan kännas meningslöst att göra något över huvud taget.

Liksom avsnitten om Tankar och Röster är Eftersymtom något som tar lång tid att arbeta med.

 

Aktivitetsplanering

Både psykossjukdom och depression påverkar aktiviteten. Man gör så lite som möjligt för att slippa må sämre. Om man är känslig för intryck känns det bättre att inte göra så mycket. Men på sikt blir man ännu mer känslig, och mår bara ännu sämre. Därför är det bättre att öka aktiviteten. Det ger en bättre livskvalitet. Men det är svårt.

Du får börja med att skriva en aktivitetsdagbok. Sedan pratar vi om varför det är så svårt för just dig att vara aktiv, och hur vi skall göra något åt orsakerna. Vi försöker tillsammans komma på hur en ökad aktivitet kan få dig närmare dina mål med kursen.

Har du orkat läsa ända hit har du tagit del av vad som händer i en ESL-grupp under ett eller två års tid. Det tar tid eftersom vi övar, övar och övar innan vi går vidare. Att öva ger bättre resultat än att bara prata om hur man skall göra.

För den som arbetar individuellt med ESL går det fortare framåt. Då börjar man med det avsnitt som känns viktigast.

 

Fakta om materialet

ESL används både inom psykiatrin och av kommuner. Det finns dock ingen sammanställning över var det finns kurser att gå, eller var de kontaktpersoner som arbetar enligt ESL finns.

Alla namn här ovanför är påhittade. De som kommer här nedanför är riktiga.

 

Per Borell är psykolog. Han arbetar med kognitiv beteendeterapi KBT. Det var Per Borell som översatte ESL till svenska. Med hjälp av dem som arbetar med ESL utvecklar han materialet kontinuerligt. På Borells hemsida kan du läsa med om ESL. Per Borell har ett lästips:

”En utmärkt och lättläst bok för personal, anhöriga och klienter som har

tillräcklig koncentration är: Lundin, Ohlson: Psykiska funktionsstörningar.”

 

 

 

 

 

Var dags miljötips

10/8 Frågade efter KRAV-märkt kaffe i närbutiken. De har inte så många miljömärkta varor, men konsumentmakten är stark.